Jag saknar, faktiskt . .
Ja, faktiskt så saknar jag Indien och allt som erbjöds och fanns där!
Jag bara saknar det om och om igen, jag är så fruktansvärt glad att jag tog chansen och följde med på den resan även om den var tung, jobbig och påfrestande, samtidigt som den var ett minne för livet, rolig och mycket lärorik! Snälla på något vis, ta mig tillbaka. Jag vet det är omöjligt att uppleva det vi gjorde igen, alltså samma. Men absolut att jag ska till Indien igen, om jag så åker själv.
Jag har nu suttit och kikat på bilderna därifrån och jag blir så glad, allt där nere är ett ända stort kaos, men alling funkar och dom ser aldrig nånting som ett problem, för allting går alltid att lösa. Fast att allt var kallabalik så fanns det ett lugn! Jag saknar våran gata, och man hade börjat känna sig som hemma i Ponneri. Chennai var man dock inte lika haj på, men det fanns så mycket att se och shoppingen var helgrym! Jag skulle kunna gå på Savanna Store och de andra köpcentrumet (jag ej minns namnet på) flera dagar i sträck, jag skulle inte lessna och jag skulle absolut inte vara fattig, knappt ens gjort av med några pengar! Allt var så billigt, bara små mynt.
. . . TAKE ME BACK, please.
puss på min lilla MLG;)